Browsing by Author "MECHERI Djedjiga"
Now showing 1 - 1 of 1
Results Per Page
Sort Options
Item Étude comparative de la productivité et la formation des noms d’instrument dans trois dialectes berbères (Kabyle, Maroc centrale, et Touareg)(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) DERBOUZ Sadia; MECHERI DjedjigaTamaziɣt ur telli d yiwet n tutlayt yeddukklen, maca d ammud n tentaliwin n Tefriqt n Ugafa : taqbaylit, tatergit, tamẓabit, tacelḥit, tarifit, tamaziɣt n waṭlas Alemmas...atg.. Aṭas-aya, tamaziɣt tella tedder s timawit. D acu kan, deg tmerwin n yiseggasen-agi ineggura, llan-d wussisen imeqqranen i lmend n wesnerni n tira d usebɣes n tutlayt-a. tamaziɣt mazal ttmeslayen-tt imelyunen n yimdanen deg Lmerruk, Lzzayer, Libya, Tunes, Nijer, Mali d Muriṭanya. Akken ad yaleɣ wawal deg tmaziɣt ilaq ad nessemlil sin n yisegran: aẓar d usalaɣ. Leqdic-nneɣ yella-d ɣef unagraw n usuddem (système dérivationnel) n yisegran-agi deg yisem n tigawt deg kraḍ n tantaliyin n tmaziɣt (taqbaylit, tatergit n ahaggar akked tmaziɣt n waṭlas alemmas), newwi-d azal n 301 n yiẓuran i icerken ger tantaliyin-agi. Ammud i d-newwi nekkes-it-id deg kra n yimawalen n tmaziɣt am : le dictionnaire Kabyle- Français (parlers des At-Manguellat, 1982) par J.M. Dallet,le dictionnaire (lexique Français-Touareg, 1907) par Cortade, le dictionnaire Tamazight- Français (parlers du Maroc Central, 1991) par Miloud Tayfi, le dictionnaire Touareg-Français (dialecte d‟Ahaggar, 1951) par le père Charles de Foucauld. Akatay-nneɣ nebḍa-t ɣef sin yixfawen : Ixef amezwaru n unadi-nneɣ yeskan-d tazrawt taẓrayant i yebḍan ɣef kraḍ n yiḥricen yemgaraden. Deg uḥric amezwaru, nmuqel ɣer untali (dialectalisation) n tutlayt tamaziɣt, nessezrew-d anda i tella yal tantala. Syin akkin aḥric wis sin ɣef uttwiɣi n yiẓuran deg tmaziɣt, yella-d daɣen ɣef lebni n wawal n tmaziɣt, yessefhem-d iferdisen-is (aẓar, asalaɣ, ..) akken ad nefhem amek ttwaxelqen d wamek ttnernin wawalen n tmaziɣt. Ma d aḥric wis krad, d asmekti ɣef kra n wawalen igejdanen : amyag ; isem, aẓar, asalaɣ…yewwi-d daɣen ɣef usnulfu n wawalen imaynuten deg tmaziɣt, ladɣa ismawen n tigawt. Ixef wis sin iswi-ines d tasleḍt n yismawen n tigawt i d-yekkan seg yiwen uẓar deg kraḍ n tentaliwin n tmaziɣt yemgaraden (taqbaylit, tatergit n Ahaggar d tmaziɣt n waṭlas alemmas). S userwes n yisulaɣ yettwasqedcen deg yal yiwet seg tentaliyin-a. Deg yixef wis sin d tasleḍt n wammud : deg tazwara ad nwali amgired n yisem n wallal di tantaliyin ( teqbaylit , tatargit, tamaziɣt n watlas alemmas). Deg wayen yerzan Anamek kan meḥsub asalaɣ ur yesɛi ara azal amdya: abelyun, afḍisa, aqabac ... ,Sakin neksed isemawen wallal wid yesɛn aslaɣ yesɛ azal d unamek amdya : asagem , azduz,amger... Nessaweḍ ad d-ngemmi azal n 301 n yismawen n wallal , nebḍaten ɣef kraḍ n tantaliyin ,deg taqbayli nufad (146) n yismawen ,(91) d tatargit ,(64) d tamaziɣt n watlas alemmas. Ihi ɣer taggara, ad d-nini gar tentaliyin-a, teffeɣ-d tentala taqbaylit i uɣur nufa tuget n isemawen n wallal . Ma nerra tamawt-nneɣ,ad naf xas akken wessiɛet aṭas tamazɣ ɣas akken tamaziɣet tebḍa ɣef waṭas n tantaliyin ,tutlayet ad teqqim d yiwet, yal tantala tesɛa aẓar ɣer tantala nniḍen.