Browsing by Author "BERROUA Djamila"
Now showing 1 - 1 of 1
Results Per Page
Sort Options
Item Talɣiwin d wazalen n wummid deg tmedyazt n Crif Ḥamani(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) BOUARIF Tinhinane; BERROUA DjamilaDeg tezrawt-a, nefren asentel-nteɣ ad yili ɣef « Talɣiwin d wazalen n wummid deg tmedyazt n Crif Ḥamani ». Deg ukatay-agi, nessaweḍ nexdem tasleḍt i yimyagen yeftin ɣer wummid ( ummid anilaw d wummid anibaw) wid d-yeddan deg kraḍ n yiwenisen ineggura n Crif Ḥamani. Iwakken ad nessiweḍ ɣer yiswi-nteɣ, ad d-nefk tiririt ɣef tmukrist i d-nefka deg tazwara n leqdic-nteɣ anda neselḥeq deg taggara ɣer wanect-a : Di tazwara, amyag deg tmaziɣt d ul n tefyirt, yebna ɣef kraḍet n tmitar tigejdanin : timsisdit n tmeẓri i d-yemmalen tigawt ma d tilawt neɣ d tibawt, ma temmed neɣ tettkemmil, ma teḍra yiwet n tikkelt neɣ tettuɛawad. Amyag deg tmaziɣt ifetti ilmend n temẓri mačči ilmend n wakud. Ticreḍt tis snat, d amatar udmawan: i yettabaɛen asemmad imesgzi, imi yemmal-d tawsit-is (ma d amalay neɣ d unti ), neɣ amḍan-is (ma d asuf neɣ d asget), rnu ɣer way-a aẓar i yellan d aferdis agejdan imi deg-s i yettili unamek n umyag, d ayen ur tezmireḍ ara ad ttekkseḍ. Aẓar, d tirgalin iwumi nrennu tiɣra akken ad d-ibin unamek-is neɣ akken ad yishil ususru-ines. Syin akkin nebder-d abrid n usileɣ n umawal ilmend n usuddem anda i d-nufa amyag ɣur-s snat n talɣiwin: talɣa taḥerfit d talɣa tsuddimt, ideg amyag deg talɣa taḥerfit yettuɣal ɣer talɣa tasuddimt s tmerna n yizwiren n usuddem yerzan aswaɣ, attwaɣ, amyaɣ : -Aswaɣ, yettaleɣ s uzwir n “s” neɣ yiwet seg talɣiwin-is “sse”, “ssu” I umyag deg talɣa taḥerfit. Md :ečč (talɣa taḥerfit)→Sečč (amyag deg talɣa taswaɣt). -Attwaɣ, yettaleɣ s yizwirin n “ttu”, “ttwa”, “tt”, “mm”,” nn”i talɣa taḥerfit. Attwaɣ yeskanay-d belli tigawt tettrusu-d ɣef umigaw. Md : Ttu (talɣa tamezwarut ) →ttwattuɣ (talɣa tattwaɣt). - Talɣa n umyaɣ, tettaleɣ s usezwer n tergalt “m” neɣ yiwet seg talɣiwin-is “my”, “myu”. Amyaɣ d amyag i d-yeskanayen tigawt yeḍran gar sin. Md : beddel →mbeddalen. Deg uḥric n tesleḍt, nessmel imyagen deg wummid ( ummid anilaw d wummid anibaw) ilmend n talɣa, ɣef sin yiferdisen igejdanen (aẓar d usaleɣ), imi yesɛa azal meqqren deg tezrawt-nteɣ acku deg-s i d-iban leqdic nga ɣef wammud anda nessaweḍ ɣer yigemaḍ-agi: • Nufa-d 29 n yimyagen i yesɛan aẓar bu yiwet n tergalt. • Nufa-d 182 n yimyagen i yesɛan aẓar bu snat n tergalin. • Nufa-d 118 n yimyagen i yesɛan aẓar bu kraḍt n tergalin. ilmend n yigemmaḍ-agi, nufa-d d aẓar bu snat n tergalin i yeggten deg tmedyazt n Crif Ḥamani deg yiḍebsiyen-is ineggura. Deg yixef wis sin, newwi-d awal s umata ɣef wazalen n wummid deg tmedyazt n Crif Ḥamani, nufa-d belli amedyaz yesxdem akk azalen n wummid aken ma llan. Ɣer taggara, nefka-d aserwes gar talɣa tummidt akked talɣa tarummidt nufa-d belli ummid: d ayen yezrin, yekfa d ummid ilaw d izri, ma d tarummidt: d ayen ara d-iteddun , izmer ad yeḍru ur yekfi ara, d arummid . Γer tagara, ad d-nini yal leqdic ur yemmid ara akken yebɣu xedmen tizrawin fell-as. Maca asentel nextar, yefka-aɣ-d tagnit iwakken ad nissin aṭas n tmussniwin timaynutin, nessaram leqdic-agi ad yeddu ɣer sdat, anect-a ad yeǧǧ tiwwura ldint i wid ara ikemmlen anadi fell-as. Nsaram tazrawt-a, ad tili d afud meqqren i yimahilen i d-iteddun, ad kemmlen fell-as, neɣ ma tettunefk-aɣ tegnit, ad tt-nesnerni sya ɣer sdat i