La polysémie verbale Kabyle: Parler des At Mangellet
Loading...
Date
2024
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou
Abstract
Tutlayt d ttawil n tayult i sseqdacen neɣ i ssexdamen yemdanen yettidiren deg yiwet n temɣiwent. Akken daɣen tutlayt mačči yiwet kan i yellan meɛna ugar, gar-asen-t ad d-naf tutlayt n tmaziɣt.
Deg tmaziɣt, ugar n leqdicat d waṭas n tezrawin i d-yellan, gar-asen ad d-naf kra ɣef tesnamka, ad nebder: Polysémie et abstraction dans le lexique Amazigh (Kabyle) (TIJET M., 1997), Introduction à la lexicologie, sémantique et morphologie (LEHMAN A., 2000), Tagetnamka tumyigt di teqbaylit (Tamnaḍt n Sidi Ɛli Bunab) (TILMATIN L., 2015-2016).
Tutlayt n tmaziɣt aṭas n tɣawsiwin I tt-yerzan, gar-asent ad d-naf yiwet n tseɣlint n umawal i icudden ɣer unamek n wawalen tin i wumi qqaren "tagetnamka", tagetnamka d yiwen wawal neɣ d yiwen unamek i yesɛan aṭas n yinumak yemgaraden.
Leqdic-agi nneɣ, ad d-yawi awal ɣef tgetnamka tumyigt di tmaziɣt. Ihi neɛṛeḍ ad neṣleḍ kra n yimyagen i d-nefren seg umawal n J. M. DALLET Taqbaylit-Tarumit «Parler des At Mangellat». Nefren asentel-a sebba n ddur-is meqqren i yetturar deg tdamsa tasnilsant, akked usnekwu n umawal s tutlayt; nezmer ad negzu ugar ikafriwen isnilsanen d usigna adelsan i tutlayt taqbaylit, s unelmad n yinumak yemgaraden i yezmer ad yesɛu umyag. Tis snat amawal n J. M. DALLET d taɣbalut tagejdant i teqbaylit, s useqdec-is d azadur di tezrawt-nneɣ. Daɣen, s ufran n usentel-a nettnadi ad d-nefk attekki s wazal-is i uḥraz d wazal n tgemmi tasnilsant taqbaylit, s tmuɣliwin timaynutini i yinadiyen isnilsanen i d-iteddun. Ihi nefren-d 57 n yimyagen, acu kan ur nessaweḍ ara akken ad asen-nexdem tasleḍṭ i meṛṛa, nesleḍ kan 35 n yimyagen, nefka-d acḥal n yinumak yesɛa yal yiwen, nerna-d imedyaten-is, akken ad nwali amek yezmer yiwen n unamek, neɣ yiwen n umyag ad yesɛu aṭas n yinumak seg tefyirt ɣer tayeḍ neɣ seg unamek ɣer wayeḍ, daɣen d acu n wassaɣ yettilin gar-asen. d anecta iɣef nerra lwelha-nneɣ di leqdic-agi, nebɣa ad nẓar acu yezdin inumak-agi.
Akken ad nessaweḍ ad nesleḍ ammud nneɣ nessuleɣ-d timukrisin-a: ma tagetmaka tumyigt tella s waṭas deg tutlayt taqbaylit? Acḥal n yinumak i yezmer ad yesɛu umyag deg tutlayt taqbaylit?
Syin nefka-d turdiwin-a: tagetamka tumyigt tella s waṭas di tutlayt taqbaylit, yiwen n umyag yezmer ad yesɛu aṭas n yimumak.
Tazrawt-nneɣ tebḍa ɣef kraḍ n yixfawen. Ixef amenzu, d aḥric n tessnarayt deg-s nefka-d tibadutin n kra n wagzuyen: tasnamka d yiswi-s, tisektiwin yemgaraden n wawal am: awal, amawal…, assaɣen isnamkanen ama d assaɣ n umyellel d unessig (L’hyperonymie et l’hyponymie partie-tout) ama d assaɣ n tegda d tenmegla (Agdawal, timegdiwt, tagetnamka, taynisemt), ibeddilen n unamek (Tugniwin n uɣanib: tumnayt, tameglawalt, tasinuɣt), tagetnamka d tiwsatin-is, d umgired yellan gar: polysémie, monosémie, homonymie; arnu nefka-d imedyaten iwaken ad nefhem ugar. Syen, narna-d tabadut n umyag, daɣen nessasen-d amawal-nni n DALLET d tmeddurt n umeskar.
Ixef wis sin, d aḥric yarzan aseɣti n tuccḍiwin yellan deg umawal-nni, ad d-naf nesseɣta tuccḍiwin yellan kan deg wammud-nneɣ.
Ixef wis kraḍ, deg-s nesleḍ imyagen-nni i yesɛan aṭas n yinumak, nefka-d anamek-nsen d wamek d-ttbinin ma d igetnamkiyen neɣ ala. Ɣer aggara n tezrawt-agi, nufa-d d akken tagetnamka tettili-d aṭas di tutlayt n teqbaylit, ssexdamen-tt s waṭas. Daɣen, yal amyag neɣ anamek ad t-naf yesɛa ugar n yinumak, mačči yiwen kan; anamek-a yettbeddil, seg tefyirt ɣer tayeḍ neɣ seg unamek ɣer wayeḍ.
Description
76 p.; 30 cm.(+CD-Rom)
Keywords
La polysémie verbale, At Mangellet, La langue Amazigh
Citation
Etudes linguistiques amazighes