Département de langue et Culture Amazighes
Permanent URI for this collection
Browse
Recent Submissions
Now showing 1 - 20 of 1163
Item Talɣiwin d wazalen n wummid deg tmedyazt n Crif Ḥamani(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) BOUARIF Tinhinane; BERROUA DjamilaDeg tezrawt-a, nefren asentel-nteɣ ad yili ɣef « Talɣiwin d wazalen n wummid deg tmedyazt n Crif Ḥamani ». Deg ukatay-agi, nessaweḍ nexdem tasleḍt i yimyagen yeftin ɣer wummid ( ummid anilaw d wummid anibaw) wid d-yeddan deg kraḍ n yiwenisen ineggura n Crif Ḥamani. Iwakken ad nessiweḍ ɣer yiswi-nteɣ, ad d-nefk tiririt ɣef tmukrist i d-nefka deg tazwara n leqdic-nteɣ anda neselḥeq deg taggara ɣer wanect-a : Di tazwara, amyag deg tmaziɣt d ul n tefyirt, yebna ɣef kraḍet n tmitar tigejdanin : timsisdit n tmeẓri i d-yemmalen tigawt ma d tilawt neɣ d tibawt, ma temmed neɣ tettkemmil, ma teḍra yiwet n tikkelt neɣ tettuɛawad. Amyag deg tmaziɣt ifetti ilmend n temẓri mačči ilmend n wakud. Ticreḍt tis snat, d amatar udmawan: i yettabaɛen asemmad imesgzi, imi yemmal-d tawsit-is (ma d amalay neɣ d unti ), neɣ amḍan-is (ma d asuf neɣ d asget), rnu ɣer way-a aẓar i yellan d aferdis agejdan imi deg-s i yettili unamek n umyag, d ayen ur tezmireḍ ara ad ttekkseḍ. Aẓar, d tirgalin iwumi nrennu tiɣra akken ad d-ibin unamek-is neɣ akken ad yishil ususru-ines. Syin akkin nebder-d abrid n usileɣ n umawal ilmend n usuddem anda i d-nufa amyag ɣur-s snat n talɣiwin: talɣa taḥerfit d talɣa tsuddimt, ideg amyag deg talɣa taḥerfit yettuɣal ɣer talɣa tasuddimt s tmerna n yizwiren n usuddem yerzan aswaɣ, attwaɣ, amyaɣ : -Aswaɣ, yettaleɣ s uzwir n “s” neɣ yiwet seg talɣiwin-is “sse”, “ssu” I umyag deg talɣa taḥerfit. Md :ečč (talɣa taḥerfit)→Sečč (amyag deg talɣa taswaɣt). -Attwaɣ, yettaleɣ s yizwirin n “ttu”, “ttwa”, “tt”, “mm”,” nn”i talɣa taḥerfit. Attwaɣ yeskanay-d belli tigawt tettrusu-d ɣef umigaw. Md : Ttu (talɣa tamezwarut ) →ttwattuɣ (talɣa tattwaɣt). - Talɣa n umyaɣ, tettaleɣ s usezwer n tergalt “m” neɣ yiwet seg talɣiwin-is “my”, “myu”. Amyaɣ d amyag i d-yeskanayen tigawt yeḍran gar sin. Md : beddel →mbeddalen. Deg uḥric n tesleḍt, nessmel imyagen deg wummid ( ummid anilaw d wummid anibaw) ilmend n talɣa, ɣef sin yiferdisen igejdanen (aẓar d usaleɣ), imi yesɛa azal meqqren deg tezrawt-nteɣ acku deg-s i d-iban leqdic nga ɣef wammud anda nessaweḍ ɣer yigemaḍ-agi: • Nufa-d 29 n yimyagen i yesɛan aẓar bu yiwet n tergalt. • Nufa-d 182 n yimyagen i yesɛan aẓar bu snat n tergalin. • Nufa-d 118 n yimyagen i yesɛan aẓar bu kraḍt n tergalin. ilmend n yigemmaḍ-agi, nufa-d d aẓar bu snat n tergalin i yeggten deg tmedyazt n Crif Ḥamani deg yiḍebsiyen-is ineggura. Deg yixef wis sin, newwi-d awal s umata ɣef wazalen n wummid deg tmedyazt n Crif Ḥamani, nufa-d belli amedyaz yesxdem akk azalen n wummid aken ma llan. Ɣer taggara, nefka-d aserwes gar talɣa tummidt akked talɣa tarummidt nufa-d belli ummid: d ayen yezrin, yekfa d ummid ilaw d izri, ma d tarummidt: d ayen ara d-iteddun , izmer ad yeḍru ur yekfi ara, d arummid . Γer tagara, ad d-nini yal leqdic ur yemmid ara akken yebɣu xedmen tizrawin fell-as. Maca asentel nextar, yefka-aɣ-d tagnit iwakken ad nissin aṭas n tmussniwin timaynutin, nessaram leqdic-agi ad yeddu ɣer sdat, anect-a ad yeǧǧ tiwwura ldint i wid ara ikemmlen anadi fell-as. Nsaram tazrawt-a, ad tili d afud meqqren i yimahilen i d-iteddun, ad kemmlen fell-as, neɣ ma tettunefk-aɣ tegnit, ad tt-nesnerni sya ɣer sdat iItem Tasledt n tugna n wallus di tmedyazt n Zedek Mouloud i d-yeffγen si 2019 ar ass-a.(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) SABOUN Kamilia; RATNI DaouyaS wakka id-nessaweḍ ɣer taggara n leqdic-nteɣ. Negga d tasleḍt tamesɣanibt i kra n yisefra id-nelqeḍ seg tmedyazt n ucennay Zedek Mouloud, anda i nefren yiwet n tugna n uɣanib ayen i wumi qqaren allus, imi d tugna-agi id-ibanen s telqay deg yisefra-ines, yesseqdac-itt s waṭas deg yiḍrisen-is ugar n tugniwin niḍen. Deg tezrawt-agi, newwi-d awal di tazwara ɣef tmiḍrant n tmesɣanibt i yeṭṭfen adeg wessiɛen deg tsekla taqbaylit, a ladɣa deg wayen yeɛnan tamedyazt, tuɣ-d aẓar seg tesnukyest taqburt, newwi-d awal s telqay ɣef wayen akk icudden ɣer-s ama d tabadut-is, ama d aẓar-is d wansa id-tekka. Syin akin, d awal ɣef uɣanib d tugniwin-ines yemgaraden seg unagmay ɣer wayeḍ. Syin nemmeslay-d ɣef tugna n wallus d wamek tennerna deg tmedyazt taqbaylit. Nger tamawt deg tmedyazt n ucennay Zedek Mouloud, yessemres ddeq-s n wannawen n wallus. Nekkenti nefka azal i sin n lesnaf. Amezwaru, d allus yeqqnen ɣer talɣa am wallus n wawal. Nettaf deg-s ( Amsalas n tazwara, amsalas n taggara, amsalas uddis, allus n uḥric n waffir, allus n yinaw, allus n waffir, allus n uḥric n yinaw, allus n yinaw, urerawal, allus n taseddart, tameɣrut, amsadaɣ deg talɣa, atg.) Ssenf wis sin id-nebder, d allus yeqqnen ɣer ugbur. nemmeslay-d deg-s ɣef tewsatin yesɛan assaɣ d unamek n uḍris. Akka am wallus n wawal, nesleḍ deg-s awalen id-yettuɣalen s yiknawen neɣ s yinemgalen, allus n tugniwin n uɣanib, anda id-nemmeslay ɣef wallus n yiwet n tugna, tayḍisemt, akked d tseqlebt. Syin, newwi-d awal ɣef wallus n yinzi akked umsadaɣ anamkan. Neɛṛeḍ neɣ nefern-d kra n yimedyaten id-iqublen yal ssenf. Akken id-nenna yakan, Zedek Mouloud yesseqdec udemawen yemgaraden n wallus, yefka azal i yal ssenf d yal tugna. Yal yiwet seg tugniwin-agi nekkes-as-d azal n ukkuẓ neɣ ugar n yimedyaten, maca nufa-d kra n tugniwin sɛant anager yiwen n umedya akka am tseqlebt, akked wallus n yinzi, xas ma yella ddeq-s n yinzan i yessemres deg tmedyazt-ines, maca wid id-yules nufa-d kan yiwen. Rnu daɣen nessaweḍ mi i nega tasleḍt i wallus n tugniwin n uɣanib, Zedek Mouloud yesseqdec aṭas n tugniwin, yessemres-itent akken ad yebnu aḍris icebḥen, yesɛan anamek, iwakken daɣen ad yizmir ad d-yessiweḍ izen-is akken iwata. Ma yella nuɣal ɣer lesnaf n wallus id-yufraran neɣ i yesseqdec ugar n wid niḍen, yella umsalas n tazwara. Amsalas-agi, d aɛiwed neɣ d tuɣalin n yiwen n wawal neɣ n tenfalit di tazwara n yal affir. Talɣa-agi tufrar-d s waṭas deg tmedyazt n ucennay-agi anda id-tuɣal ugar n 29 n tikkal, nebɣa kan ad d-nesmekti belli zemren ad d-uɣalen ama d imyagen, d isemawen, d imeqqimen ilelliyen, neɣ d tanfaliyin, ama n usteqsi, neɣ n tggallit, atg. Talɣa niḍen id-yuɣalen s wazal n 30 n tikkal, d urerawal anda i yettaf iman-is, amedyaz yetturar s wawalen akken i as-yehwa, yerna yessuffuɣ-d ccbaḥa d unamek lqayen i tezlatin-is. Aferdis niḍen n wallus id-yettwalsen neɣ id-ibanen ugar n 54 n tikkal deg yisefra-agi, d allus n wawal s unemgal-ines i yessemres ucennay-agi akken ad yizmir ad yessɛeddi anamek n yizen-nni i yebɣa ad t-yazen i wid ara yessmuzegten i tezlatin-is. Xas ma yella wanda i yessemres inumak d uffiren, yewɛer ɣef umseflid akken ad ten-yegzu tikkelt kan tamenzuyt mi ara yessel i tmedyazt-is. S waya deg teɣzi n umahil-agi, nessaweḍ nessukkes-d neɣ nesbbeggen-d iswi d wazal n wallus i yesseqdec umedyaz-agi, yal ssenf n wallus yettwasxedmen yella-d ilmend n yiwet n twuri neɣ n waṭas n twuriwin. Zedek Mouloud, ur yessemres ara kan akka allus deg tmedyazt-ines iwakken ad yessiɣzif neɣ ad yessihrew tiktiwin-is, maca yesɛa iswi niḍen deffir way-agi, imi d allus s wayes yezmer ad yebnu aḍris-ines (tawuri n lebni). Nebɣa kan ad d-nesmekti belli nebḍa tiwuriwin n wallus ɣef kraḍ n lesnaf. Nesɛa tiwuriwin yeqqnen ɣer talɣa anda id-nebder deg-s tawuri n lebni id-ibanen deg wannawen n wallus akken ma llan. Maca tella-d s tuget deg umsadaɣ imi d tugna i yessuddusen aḍris a ladɣa s tuɣalin n yiwet n tɣessa n tseddast n waffiren, n tseddart, n uḍris, neɣ n usefru s lekmal-is. Ula d amsadaɣ deg unamek, yesɛa tamlilt n lebni d usuddes n uḍris. Tawuri tis snat, d tawuri n umyeḍfer. Tban-d s umata deg wannawen n wallus id-yettuɣalen am umsalas n tazwara akked umsalas uddis. Ssenf niḍen i ɣer nerra lwelha-nteɣ, d tiwuriwin yeqqnen ɣer unamek (tawuri tanamkant). Tawuri-agi, ur teqqin ara kan ɣer talɣa n usefru, teɛna ula d agbur n uḍris. Tebḍa ɣef sin: Tawuri n uwekked d usfukel i imucaɛen s waṭas ugar n twuriwin niḍen, acku ssemrasen-tt mliḥ yimedyazen iwakken ad izmiren ad reṣṣin ccfaya n win yessmeḥsisen i tezlatin-nsen. Rnu daɣen, dayen ara asen-issishilen amek ara zerɛen tikti-nsen d tmuɣli-nsen deg wallaɣ n yimsefliden. Tawuri-agi, tella-d s ṭṭaqa deg tuget n yisefra n ucennay-agi. Ɣef waya ur yewɛir ara ɣef yimeɣriyen ad tt-ɛeqlen, tban-d deg wannawen n wallus id-yettuɣalen am amsalas n tazwara. Tawuri tasenfalayt yesɛan assaɣ akked d tudert n unaẓur s timmad-is. Yis-s id-igellem liḥala i deg yettidir di tmetti. Yis-s id-yessenfalay iḥulfan-is ama d lfeṛḥ, ama d lqerḥ, beṭṭu, atg. Am akken daɣen id-nemmeslay ɣef twuriwin icudden ɣer lǧehd d ccbaḥa n uḍris. Akka am twuri n usedyez id-yufraren ɣef twuriwin niḍen imi teslalay-d ccbaḥa d unamek i uḍris. Rnu daɣen, terra lwelha-ines neɣ tefka azal i yizen s timmad-is. Tban-d deg yiferdisen n wallus akken ma llan. Issmers-itt umedyaz akken ad yejbed ddehn n win ara as-yeslen ɣef kra n temsal iḍerrun di tmetti. Syin akin tmugger-aɣ-d twuri n tmagit i yeṭṭfen amḍiq di littaɛ deg tmedyazt n ucennay-agi. Yettmeslay-d deg-s ɣef kra icudden ɣer yidles d tutlayt taqbaylit. Yettnaɣ mgal lbaṭel d tmuḥqqranit iwakken ad d-iḥelli tamagit-is, tutlayt-is, amezruy-is d yizerfan-is s umata. Tawuri-agi, tban-d deg wannawen n wallus akken ma llan, imi yal tikkelt d acu n ssenf ara yessemres umedyaz akken ad d-yessiweḍ tabrat-is. Ɣer taggara, nessaweḍ ɣer yigemmaḍ anda id-nufa belli allus akked lesnaf-is yemgaraden ṭṭfen amkan d ameqqran di tmedyazt n Zedek Mouloud. Nessaweḍ ad negzu belli acennay-agi yezger akin i ccbaḥa taseklant, imi deffir n tugna-agi n uɣanib yella yiswi niḍen yugaren tisukla. Amedyaz, ɣur-s ddeq-s n yiswan niḍen am yizen d tikti i yebɣa ad tt-yesɛeddi wa ad tt-ireṣṣi deg wallaɣ n umseflid. Am akken i yebɣa ad yejbed lwelha n unermas ɣef kra yellan di tmetti-ines ama d lexdaɛ, faṛuq, lɣerba, lḥif, lbaṭel, atg. Nessaweḍ ad d-nini belli Zedek Mouloud yesseqdec aɣanib d usedyez s waṭas deg tmedyazt-ines, ay-agi yettwaḥsab d udem n tisukkla d usetrar ɣer umedyaz-agi. S wakka ihi nessaram, tazrawt-agi ur tettɣimi ara kan di ṭṭaref, ad tteɣren inelmaden, ad sfaydin seg-s, ad tili d allal ara ten-iɛiwnen akken ad kemmlen inadiyen yecban wagi neɣ axir-is, ad nadin s telqayt tugniwin akk yellan deg tmedyazt-agi, am akken daɣen i nessaram ad ilin sya ɣer zdat aṭas n leqdicat d yimahilen ussnanen deg wayen yerzan tasleḍt n tiɣunba deg tmedyazt taqbaylit, imi ulac aṭas n wid yuran fell-as s tmaziɣt.Item Tasleḍt n yiwudam deg wungal Abrid n tefsut n Mohand MECHAOUR(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) MOUSSAOUI Lynda; MEZIANE HakimaTazwerwt-nneɣ teqqen ɣer tsekla yuran, deg-s nga tasleḍt n yiwudam deg wungal ‘Abrid n tefsut’ i yura Mohand MECHAOUR. Neḍfer deg-s tarrayt n Philippe Hamon. Deg tesleḍt-a nessaweḍ neẓra dakken amaru yefka azal d ameqqran i yiwudam deg lebni n wullis. Amaru iwakken ad d-yejbed lwelha n umeɣri yettuɣal ɣer uglam n uwadem ama deg wayen yerzan tafekka, tameddurt, lebsa, ama deg wayen yerzan tamagit-nsen d aya i yettağğan ameɣri ad yeḥulfu s tilin n uwadem-nni. Deg uswir n yiman nessaweḍ nessuddem-d ismawen yellan deg wungal d unamek n yal isem ad d-af daɣen nefka-d aglam-nsen anda nufa amaru yessemres iwudam si yal tama (tafekka, ṭṭbiεa, tanefsit), seg tama n tekka llan kan kra i d-yettwagelmen maca ur dttwagelmen ara s telqay, nufa-d yessemres iwudam yellan : d irgazen, tilawin, ilmeẓyen, imɣaren. Deg temlilt tasentalant n yiwudam, tigawin εedlent, yal awadem yesεa tamlilt tasentalant, siwa kra imi d abder kan i ten-id-yebder deg wungal. Seg tama nniḍen d tawuri tamsagant ad n-af tuget n tigawin i yeḍran deg wungal ‘Abrid n tefsut’ d Amaziɣ akked Tefsut i tent-ixedmen, ma deg uswir n tesleḍt d wazal amyellel n yiwudam neẓra-d anwa i d awadem agejdan anwa i d awadem anadday. Γer taggara ihi nessaweḍ nerra-d ɣef yisteqsiyen id d-nefka yakan deg tezwart tamatut n tezrawt-a.Item Tawuri d unamek n yinzan i isemres Ṣadaq Ԑmirat Deg ungal leɣrur n ṭṭmeԐ(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) BELHOCINE Djouher; BEL MOUHOUB ThiziriDeg leqdic-aki-nneɣ nessuli-d tazrawt ɣef yenzan i yesseqdec umeskar Sadaq Ɛmirat deg wungal i wumi i ysemma “ Ṭṭmeɛ yessexṣaṛ ṭṭbeɛ ˮ, anda i yeṣṣemres azal n merraw d krad (13) n yinzan i tullisin d-yules deg wungal-ines. Di tazwara nerra-d tiririt ɣef usestan : D acut yenzi ? Nenna-d d akken inzi d yiwet n tewsit seg tewsatin n tsekla taqbaylit tamensay, talɣa-ines d tin wezzilen, nezmer ad t-naf yusa-d deg yiwen waffir neɣ ugar, yettfakka s tmeɣrut. Syen ɣer-s nessegza-d acu id amgared yellan ger krad n yismawen-aki : Inzan, innan, lemtul, d lemɛun, imi inzan nugem-iten-id seg tsekla tamensayt n leqbayel, ttɛawaden-ten-id seg yimi ɣer umeẓẓuɣ maca ur tesɛiḍ win yeẓṛan anwi i ten-id-yennan, d ayen ixulfen innan imi d isem nsen id awal nsen d innan, neḥṣa anwi i ten-id-yennan, ma d lemtul d lemɛun d sin wawalen ijenṭaḍen id yekkan seg tutlayt taɛrabt. Am wakken id nerra tiririt ɣef wansi id ttekken yinzan-aki ? Nesbegn-d deg ahil-nneɣ tiliwa ansi id nettagem inzan d yennan, akken neḥṣa timetti taqbaylit tessen ad tsider s webrid n umeslay ayen id yufraren n tiktiwin n lɛali i lebda, andi tettarran tikwal tidyanin yeḍṛan, timucuha, tamedyazt, timseɛreq d inzan i wakken ad ṛeṣṣin ad qqimen deg cfawat, imi inzan ttmeslayen yis-sen deg tudert nsen n yal ass, ma ten-id-ttɛawaden-akken, ttaḥfaḍen-ten, ittjarrid-itrn wallaɣ. Nemmeslay-d diɣen s telqey ɣef wazal ameqran i yekseb yenzi deg tmetti taqbaylit ama deg uselmed d usaki n werrac imecṭaḥ i wakken ad ḥarcen di tmeddurt nsen, diɣen ad fazen deg leqraya nsen, imi inzan sɛan azal d ameqran deg usnerni n ussugen ɣer yimecṭaḥ imi akken neḥṣa seg usuggen i la d-ttnulfun ttawilat atraren aladɣa deg tallit-aki-nneɣ. Inzi ur yeḥbis ara ccan-ines daki-kan imi yenfeɛ ameqran d umezyan acku yettwellih wid iḍaɛen, yettweṣṣi imdanen amek ara qqazmen yal tamsalt n ddunit nsen acku yugm-d seg ttjaṛib n wid i aɣ-yezwaren, am wakken yettṛebbi tisutiwin, yesɣaray imdanen cṭaṛa dlefhama, yettak timsirin ɣef yal isental yerzan ddunit yecban : lqima n tegmat, teṛẓeg n lexdaɛ, yettṛeṣṣi tayri ama n twennaḍt neɣ n ugama neɣ n yemdanen…atg. Tin yernan ɣur-s nefka-d tulmisin i yekseb inzi seg tama n umawal ushil, afessas i yettilin deg-s imi ilaq ad yili inzi d win gzan akk lɛama n lɣaci, yewwi-d diɣen ad ifak s tmeɣrut am usefru amecṭuḥ i wakken ad yishil, ad tḥefḍ-it tmetti. Yettas-d tikwal deg yiwen waffir neɣ ugar, ɣef laḥsab n usentel id yewwi wawal deg-s, am wakken ilaq ad yesɛu anamek d twuri d yizen i ynefɛen timetti di yal tallit Awal ɣef usentel n yenzan mačči d nukkenti ad t-id-ifakken acku d timidiwin n yenzan id ǧǧan lejdud, bexlaf wid ad yettnulfun, mkul wa d acu n usentel id yewwi deg yicuḍaḍ n ubernus-is, mkul wa acu n yizen i yebɣa ad yazen d unamek i yellan deffir-s, i yebɣa ad yeṣṣiweḍ. Xas ad n-xeddem tizrawin fell-asen deg yiḍ deg wass, ur neṣṣawaḍ ara ad t-nelḥeq. Rnu ɣur-s yal tamnaḍt deg temnaḍin n leqbayel inzan sseqdacen deg ususru, mačči d wid ara t-afeḍ deg temnaḍt ara d-temmagreḍ di tayeḍ, ula deg umawal, yezmer a d-tafeḍ yiwen n yenzi yemgarad amek i t-id-qqaren seg taddart ɣer tayeḍ, seg udrum ɣer wayeḍItem Ifardisen n timawit deg tmedyazt n Zedek Mulud(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) RECHACHE MeriemAnadi-nneɣ yewwi-d ɣef teṣleḍt n “ Yifardisen n timawit deg tamedyazt n Zedek Mulud “ deg-s nefka-d ayen aɣ-yeǧǧan ad nawi ɣef usentel-a. Ad nebdu tasleḍt deg-s i nekke-d ifardisen n timawit i yesexdem ( Ama d allus, inzan, d wawalen iqburen, tamacahut). Zedek Mulud d yiwen unaẓur i d-yugmen s waṭas si tsekla tamensayt, aya-agi yettban-d deg s usexdem-ines n waṭas ifardisen n timawit : Amedyaz yessemres allus deg tezlatin-ines ay-agi mačči iwakken ad yessiɣezzif asefru-ines, maca i sexdam-it i wakken ad yefk ccbaḥa usefru-ines . Amedyaz yesxdemen inzan yellan deg timawit, llan wid yeǧǧa akken iten- qqaren di tmetti, llan widak ibeddel s wawal neɣ timarnit-ines yella anida yettaqlab inzi maci akken i yella i yettaru. Aya-agi dayen iccuden ɣer leɛwayed d wazalen n tmetti taqbaylit tamensayt. Amedyaz yesexdemen amawal-ines akken iwata, yettban-d waya deg wawalen-is iqburen yesɛan assaɣ ayen yellan d amensay . Amedyaz yesxedemen ula d tamacahut deg tezlit-ines. Tamacahut d tawsit n tesrit tsekla tamensayt, ad naf tuɣ amḍiq wessiɛen di tmurt n leqbayel, sɛan-t azal meqqren di tmetti taqbaylit , imi d tin i cudden ɣer leɛwayed d wazalen n tmetti. Deg taggara , nessebeyyen ifardisen n timawit i yessexdem zedek Mulud di tmedyaztines ; nefka-d anamek i yal inzi id nekkes nekkes- d daɣen awalen iqburen i yesemres di tezlatin-ines nefka- asen-d anamek-nsen n suffɣed akk allus yellan deg-s. Seg waya nessaweḍ ɣer taggara n tezrewt-nneɣ , Awin yufan ad yili d akemmel ɣef tezrawin-nniḍen yallan kan ɣef usental-a axatar ammuden n Zedek Mulud aṭas i tt-idjemɛen aṭas i-tt- yettwaxedmen fell-as ,Awin yufan ad illin leqdicat nniḍen fell-as .Item La polysémie verbale Kabyle: Parler des At Mangellet(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) CHEBRI ZahraTutlayt d ttawil n tayult i sseqdacen neɣ i ssexdamen yemdanen yettidiren deg yiwet n temɣiwent. Akken daɣen tutlayt mačči yiwet kan i yellan meɛna ugar, gar-asen-t ad d-naf tutlayt n tmaziɣt. Deg tmaziɣt, ugar n leqdicat d waṭas n tezrawin i d-yellan, gar-asen ad d-naf kra ɣef tesnamka, ad nebder: Polysémie et abstraction dans le lexique Amazigh (Kabyle) (TIJET M., 1997), Introduction à la lexicologie, sémantique et morphologie (LEHMAN A., 2000), Tagetnamka tumyigt di teqbaylit (Tamnaḍt n Sidi Ɛli Bunab) (TILMATIN L., 2015-2016). Tutlayt n tmaziɣt aṭas n tɣawsiwin I tt-yerzan, gar-asent ad d-naf yiwet n tseɣlint n umawal i icudden ɣer unamek n wawalen tin i wumi qqaren "tagetnamka", tagetnamka d yiwen wawal neɣ d yiwen unamek i yesɛan aṭas n yinumak yemgaraden. Leqdic-agi nneɣ, ad d-yawi awal ɣef tgetnamka tumyigt di tmaziɣt. Ihi neɛṛeḍ ad neṣleḍ kra n yimyagen i d-nefren seg umawal n J. M. DALLET Taqbaylit-Tarumit «Parler des At Mangellat». Nefren asentel-a sebba n ddur-is meqqren i yetturar deg tdamsa tasnilsant, akked usnekwu n umawal s tutlayt; nezmer ad negzu ugar ikafriwen isnilsanen d usigna adelsan i tutlayt taqbaylit, s unelmad n yinumak yemgaraden i yezmer ad yesɛu umyag. Tis snat amawal n J. M. DALLET d taɣbalut tagejdant i teqbaylit, s useqdec-is d azadur di tezrawt-nneɣ. Daɣen, s ufran n usentel-a nettnadi ad d-nefk attekki s wazal-is i uḥraz d wazal n tgemmi tasnilsant taqbaylit, s tmuɣliwin timaynutini i yinadiyen isnilsanen i d-iteddun. Ihi nefren-d 57 n yimyagen, acu kan ur nessaweḍ ara akken ad asen-nexdem tasleḍṭ i meṛṛa, nesleḍ kan 35 n yimyagen, nefka-d acḥal n yinumak yesɛa yal yiwen, nerna-d imedyaten-is, akken ad nwali amek yezmer yiwen n unamek, neɣ yiwen n umyag ad yesɛu aṭas n yinumak seg tefyirt ɣer tayeḍ neɣ seg unamek ɣer wayeḍ, daɣen d acu n wassaɣ yettilin gar-asen. d anecta iɣef nerra lwelha-nneɣ di leqdic-agi, nebɣa ad nẓar acu yezdin inumak-agi. Akken ad nessaweḍ ad nesleḍ ammud nneɣ nessuleɣ-d timukrisin-a: ma tagetmaka tumyigt tella s waṭas deg tutlayt taqbaylit? Acḥal n yinumak i yezmer ad yesɛu umyag deg tutlayt taqbaylit? Syin nefka-d turdiwin-a: tagetamka tumyigt tella s waṭas di tutlayt taqbaylit, yiwen n umyag yezmer ad yesɛu aṭas n yimumak. Tazrawt-nneɣ tebḍa ɣef kraḍ n yixfawen. Ixef amenzu, d aḥric n tessnarayt deg-s nefka-d tibadutin n kra n wagzuyen: tasnamka d yiswi-s, tisektiwin yemgaraden n wawal am: awal, amawal…, assaɣen isnamkanen ama d assaɣ n umyellel d unessig (L’hyperonymie et l’hyponymie partie-tout) ama d assaɣ n tegda d tenmegla (Agdawal, timegdiwt, tagetnamka, taynisemt), ibeddilen n unamek (Tugniwin n uɣanib: tumnayt, tameglawalt, tasinuɣt), tagetnamka d tiwsatin-is, d umgired yellan gar: polysémie, monosémie, homonymie; arnu nefka-d imedyaten iwaken ad nefhem ugar. Syen, narna-d tabadut n umyag, daɣen nessasen-d amawal-nni n DALLET d tmeddurt n umeskar. Ixef wis sin, d aḥric yarzan aseɣti n tuccḍiwin yellan deg umawal-nni, ad d-naf nesseɣta tuccḍiwin yellan kan deg wammud-nneɣ. Ixef wis kraḍ, deg-s nesleḍ imyagen-nni i yesɛan aṭas n yinumak, nefka-d anamek-nsen d wamek d-ttbinin ma d igetnamkiyen neɣ ala. Ɣer aggara n tezrawt-agi, nufa-d d akken tagetnamka tettili-d aṭas di tutlayt n teqbaylit, ssexdamen-tt s waṭas. Daɣen, yal amyag neɣ anamek ad t-naf yesɛa ugar n yinumak, mačči yiwen kan; anamek-a yettbeddil, seg tefyirt ɣer tayeḍ neɣ seg unamek ɣer wayeḍ.Item Amyeḍres di tmedyazt n Maɛtub Lwennas(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024-09) AMROUNI Kenza; AIT BELKACEM LisaDi tazwara n leqdic-nteɣ i yellan d amyeḍres deg tmedyazt n Maɛtub Lwennas nemmeslay-d ɣef tmedyazt s umata d wayen icudden ɣur-s seg-s nebder-d annawen-ines, nefka tabadut i umedyaz, d tezlit. Syin akin newwi-d awal ɣef cwit si tudert n Maɛtub Lwennas d tarrayt-ines di ccna s webdar n tesfifin i d-yessufeɣ seg imi yebda almi i yekfa, s yedlisen i yettwarun fell-as imi yettunaḥsab d azamul n tmetti d tebɣest. Deg ixef-agi nufa-d ameccwar-is ɣezzif yerna yuɣ amdiq di tmetti. Newwi-d awal s umata ɣef tmiḍrant tamaynut deg uzɣan aseklan: Amyeḍres. Nefka-d kra n tbadutin i d-yellan ilmend n kra n yinagmayen am « Genette », « Barthes », « Salhi » syin akin nemmesla-y-d ɣef uẓar n umyeḍres d taggayin-is ar taggara nebder-d assaɣen-ines. Ma deg wayen icuden ɣer tesledt nesban-d annaw i yessemres Maɛtub Lwennas deg umyeḍres i d-yellan d tabdert n yinzan. Imi di yal tikelt yessemras-it s talɣa temxallaf ɣeftinna uqbel-is akken ad iḥareb ɣef lqaleb n usefru-s, imi di yal tikelt inzi-nni yettwehhi ar kra neɣ yessemras-it akken ad d-yessban anamek n tseddart-nni i deg t-yessemres. Ɣer taggara ad d-nini amyeḍres maci d asentel i sehlen i leqdic acku yeḥwaǧ timusniwin aṭas ɣef aya i nezgel aṭas n temsal, ladɣa di tmedyazt n Maɛtub Lwennas imi d tamesbaɣurt yerna seg inaẓuren imeqqranen di ccna n teqbaylit ad d-nini amyeḍres ur yeḥbis ara kan deg tebdert di tmedyazt-is llan wasssaɣen nniḍen maca nekkni nefren tabdert imi drus maḍi n yimedyazen i yessemrasen inzan am wakken i ten-yessemres Maɛtub Lwennas yelha win ara inadin fell-asen ad yexdem ugar n wayen i nexdem nekkenti, daɣen awufan lukan tazrawt-nneɣ ur tettɣimi ara di ṭṭerf, ad tt-sqedcen yinelmaden i wakken ad kemlen inadiyen neɣ adxedmen xir n wayen i nexdem.Item Etude lexicale des toponymes de la région Makouda(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) BENETTOUMI KenzaAsentel-iw wwiɣ-t-id ɣef yismawen n yidgan n yiwet n tmenaḍt gar n temnaḍin n tizi-Uzzu taɣiwant n Makuda. Deg tazwara xedmeɣ anadi-inu deg wannar, fɣeɣ ɣer wannar, andi id jemɛaɣ ammud-iw. Steqssaɣ imezdaɣ n temnaḍt-agi ɣef yismawen n tuddar d yidgan yellan dinna d yinumak -ines. Aktay-iw yebḍa d iḥricen : Aḥric amezwaru fkiɣ-d tabadut sumata, anda id nesefhem asentel -agi inu, fkiɣ-d isteqsiyen ɣef waya ara ad areɣ ɣer taggara n uktay-agi. -Anta tutlayt yemyaɣlaben deg temnaḍt-agi? -Dacu-t talɣa d yinumak n yismawen-agi? Iwakken ad nerr tiririt ilaqen ɣef isteqsiyen-agi yessefk fell-aɣ ad nefk kra n turdiwin: Tutlayin-agi deg-s kraḍ: tamaziɣt, taɛrabt, tafransist. Tulmisin n yisem n yidgan-agi n temnaḍt n Makuda nfer tamawt akken llan yismawen Iḥerfiyen wiyaḍ d uddisen. Aḥric wis sin nexdem deg-s tasleḍt talɣawant anda id meslayeɣ ɣef yisem d tmitar-is tigjdnin (Tawsit, addad, asuddim, asudes). Aḥric wis kraḍ deg-s tasleḍt tasnamkayt nekkes-d aẓar n yal awal nefka-d inumak-nsen Sɣur amawal n DALLET d yimesulɣa nesteqssa. Ɣer taggara n tesledt-agi nessaweḍ ad nini d akken llan yismawen n yidgan semman-asen ɣer Tiliwa, taɛwinin, timedwa, icarfan, idurar, imɣan…Item Les projets d’émigration chez les convertis chrétiens des villages des Ait Bouaddou en Kabylie (Algérie).(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) HAMMAR ThilleliDeg leqdic-agi, ad d-nessenqed tamsalt yeεnan abeddel n ddin akked wayen yeǧǧan iqbayliyen yuɣalen d imasiḥiyen ad inigen seg tudrin n Ait Bouadou. Deg tazwara, ad d-nmuqel tamsalt yeεnan abeddel liman deg temnaḍt-agi, akked umezruy n umussu imbecceṛ i d-yennulfan deg’s. Ad d-nesbeggen amek igefka aẓar umussu-agi rnu yennerna gar imezdeɣ n tɣiwant-a. Syin, nerr-ad tamuɣli-nneɣ ɣef tuddsa akked inejmuεen n leεbada deg temnaḍt-agi, ladɣa deg yiwet n tallit anda ɣelqen xilla n Timezgida di tmurt n leqbayel. nessenqed-ed amek wigi yuɣalen d imasiḥiyen ṭṭfen di teflest-nsen ɣas akken llan wuguren-agi, imi aṭas n tikwal ttnejmaεen beṛṛa i lqanun neɣ s tufra. Syin, nerr-ad tamuɣli-nneɣ ɣer tikti n yinig. nsekn-ed amek asenfaṛ-a i d-iban ger iqbayliyen, , yuɣalen d imasiḥiyen, ladɣa imasiḥiyen n tudrin nat Buwaddu, mi ara nwali acu i ten-idemmren ad ǧǧen tamnaḍt-nsen. nesfahm-ed ttawilat i sqedcen iwakken ad yeḍru usenfaṛ-agi n yinig. Gar ttawilt-a nufa-d azal n uẓeṭṭa n tmetti akked wid i d-yefkan afus n lemεawna iwakken ad yeḍṛu usenfaṛ-agi n yinigItem Amkan n tefɣal yettwarun s teqbaylit n Kamel Benṭaḥa d Ḥamza Ɛmaruc(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024-09) AIT MEDJBER Dihia; AMARNI ThiziriDi tazwara newwi-d awal ɣef tsekla n yigerdan s umata;nefka-as tabadut yemxallafen imi yal yiwen amek i tt-yessegza;syin akin nuɣal newwi-d awal ɣef wayen yerzan tiwsatin n tsekla-agi;nefka-d tabadut i yal yiwet deg-sent;syin nessgza-d tasekla n yigerdan yettwarun n teqbaylit d tewsatin-is;d wayen icudden meṛṛa ɣer-s;akken nuɣal nekcem deg usentel-nneɣ tifɣal;tefka-d tabadut-ines;amezruy-ines d wayen icudden ɣer-s;d wayen yettwarun n tefɣal di tsekla taqbaylit. Tifɣal d tawsit tamaynut n tsekla;yessekcem-it Kamel Benṭaḥa s annar yellan d ilem;tamaziɣt-nneɣ d acu id-aɣ-tt-ijemɛen zik d tiyemmatin d setti-neɣ mi ara d- nezzi i lkanun d nutenti iɣ-ijemɛen s tmucuha iɣ-d-ḥekkun;dɣa yenna-as ass-a ad t-id-nerr d adlis;ɣef waya tawsit-agi akken nwala dayen id-yefrurin si timawit d teḥkayin yellan zik s timawit;rrantent- id ɣer tira s uɣanib-nniḍen;daya i yexdem Kamel Benṭaḥa yeddem-d tiḥkayin yellan zik ibeddel-asent tawsit s uɣanib-ines yerra-tent d tifɣal;ula dayen id-yesnulfa s ɣer-s dayen i yellan zik ; dayen icudden ɣer umezruy-nneɣ. Syin akin;ayen yeɛnan tasuqqilt n tefɣal-agii yexdem umsuqqel Ḥamza ɛmaruc di snat n tefɣal ines ;iwumi isemma “ Aɣerrabu ugafa” “Astewrew n cciṭan”; negza-tent nessaweḍ nufa-d belli tifɣal-agi d tasuqqilt n teḥkayt;imi yegza taḥkayt-nni;ssakin yurar s wawalen akken i-as-yehwa;acku yezra d acu id -anamek n teḥkayt-nni di tazwara;taɣawsa tagejdit mi ara yili unamek iban;yewwi-d taḥkayt si tutlayin -nniḍen;yerra-ten-id ɣer teqbaylit d tifɣal. Ɣer taggara nessaweḍ nufa-d belli tifɣal yettwarun s teqbaylit di tsekla taqbaylit tettuneḥsab d taẓuṛi tis tẓa;tesɛa azal ameqqran am tewsatin-nniḍen;imi seg-sent ara d-teflali teḥkayt;ad iban lsas-is;ad iban unamek-is;xas ulamma d ṣṣenf amaynut di tsekla taqbaylit lamaɛna azal-isd ameqqran ladɣa i yigedan;s yes-sent ad yessaweḍ ad yissin aṭas n leḥwayeǧn tmurt-nneɣ;amezruy;ansayen... ad yaf d acu ara yelmed akken daɣen ur tettruḥu ara tutlaytnneɣ.Item Population de Helouane a ain zaouia : déplacement, installation et rapport au village natal(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024-09) TRACHI Chahinez; CHIOUKH MelissaAkatay nneɣ yella-d ɣef Taẓrawt tiṭnugrafit ɣef twaculin n taddart n Helwan iyettidiren deg taddart n ɛin zawiya Anid-agi -ntaɣ yeqqen ɣer weḥric n tsnalast aked umezruy.S tarrayin n tusniwin-a aneɛreḍ ad-nesfhem amek-d-ṛuḥent twacul n taddart n Ḥelwan ɣer Ɛin zawiya, di lawan-nni n traḍ taɣennawt. ❖ Aḥric amezwaru (1):(Akatar asnarray) Deg uḥric-agi neɛreḍ ad nemmel tarrayin i neḍfer di teẓrawt-agi akken ad nawi tilɣa yellan di leqdic-nneɣ, nebder-d tisnnarayin n unadi iwakken ad nwali ad nefren ayen ilaqen i leqdic-nneɣ. Di tazwara nejemɛed isallen ilaqen sɣur ṭamen n taddart n Ḥelwan akked ṭamen n tejmaɛt n Ḥelwan n ɛin zawiya, sɣur daɣen imezdaɣ akked imḍebren n tɣiwant n ɛin zawiya akked tɣiwant n Bunuḥ (At smaɛel). Nnuda-d ɣef yidlisen id yeḥkan ɣef tɣiwanin –agi. ❖ Aḥric wis sin(2): Deg uḥric-agi nemeslay-d ɣef umezruy n tɣiwant n ɛin zawiya send n temḥarsa,di tallit n temḥarsa akked seld n temḥarsa ,nuls-d daɣen ɣef umezruy n imezdaɣ n taddart n Bumahni idiruḥen seg tɣiwant n meɛatqa . Syin akin negred ixef n trakkalt n tɣiwant n Ɛin Zawiya d umḍan n imezdaɣ-is, nsekn-d daɣen imɣan, iɣersiwen d isekla i tesɛa. Nemeslay-d deg yixef-agi daɣen ɣef yidles n tmaziɣt, tadamsa akked luzinat, addal (dabbax uḍar) yellan di ɛin zawiya. ❖ Aḥric wis kraḍ(3): Deg uḥric-agi newwi-d awal ɣef yixef n trakkalt d umḍan n imezdaɣ n taddart n Ḥelwan i d- yezgan deg lɛerc n wat smaɛel ,deg tɣiwant n Bunuḥ , nmeslay-d ɣef tizi ujeɛbub i dyezgan srid ɣer ugezdu n Tubiret d amkan icebḥen yettwasnen s waṭas di tuddar n leqbayel ,neḥkad daɣen ɣef tlawin ixeddmen talaxt di taddart ,syin akkin ngelm-d ɣef ucennay n taddart «kamal Aḥelwan » yettwasnen s umata .Syin akkin negelm-d amek i-d-ṛuhen-t twaculin n taddart n Ḥelwan mi tefra lgirra ɣer tɣiwant n Ɛin Zawiya (Amezruy n taddart n Ḥelwan). Ɣer taggara nmeslay-d ɣef timental n tdamsa akked tfellaḥt d tterbegga n iɣersiwen (lmal, ulli,) acku d anect-agi i d lsas n temɛict-nsen. ❖ Aḥric wis ukkuẓ (4) : Deg uḥric-agi newwi-d daɣen awal ɣef yixef n trakkalt d umḍan n twaculin n Ḥelwan yettidirin di tɣiwant n Ɛin zawiya, neɛreḍ nessfahm-d amek igan ixxamen iqdimen i-sendeǧǧa fṛansa akked ixxamen ijdiden i-d vnan yimezdaɣ n taddart-agi, naɛreḍ ad nessefhem amek ttidirent twaculin n Ḥelwan di Ɛin Zawiya. nemmeslay-d ɣef wassaɣ akked taḍawla ger twaculin –a, syin akkin nmeslay-d ɣef tejmaɛit ḥkand kra n ṭwamen amek id ttilin leqwanen d wamek ixeddmen tajmaɛt deg taddart n Ɛin zawiya , nessfahm-d amek ixeddmen yimezdaɣ n taddart tiwizi deg taddart aked tmeqbart di ɛin zawiya, syin akin nemmeslay-d ɣef yedles d waddal yettewasnen s waṭas di taddart –agi. Ɣer taggara nemmeslay-d ɣef uxeddim n yimezdaɣ yellan deg taddart-agi di ɛin zawiya. ❖ Aḥric wis semmus (5): Deg uḥric-agi nesbeggen-d assaɣen i sɛan-t twaculin-a d taddart-nsent tanaṣlit .Di tazwara nemmeslay-d ɣef wassaɣ yellan ger twaculin-a akked wassaɣ n tejmaɛit n Ḥelwan di Ɛin zawiya d tejmaɛit n taddart tanaṣlit. Syin akkin nemmeslay-d ɣef lemɛawna, timaɣriwin, ljanazat id yettilin ger yimezdaɣ-agi. neḥkad-d daɣen amek ixeddmen timecreṭ di taddart n Ḥelwan , syin akkin nmesla-d ɣef twaculin id yettruḥun i wakken ad xedmen tafllaḥt aked ulqaḍ uzemur di Ḥelwan akked wid yesnuzun d wid yettaɣen timura ger imezdaɣ-agi n taddart , ɣer taggara nmeslay-d ɣef ixxamen iqdimen n taddart id ǧgan imezdaɣ i-d- iruḥen ɣer Ɛin Zawiya .Item Essai de réalisation d’une terminologie sportif en tamazight(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024-09) SLIMANI Nabila; TAMADART SarahTazrawt-a tettmeslay-d ɣef usnerni n wawalen n waddal s Tmaziɣt, d tutlayt i yellan deg usnerni s lekmal-is, i d-yettqabalen iɣeblan n tmudemt tamaynut deg wakud ideg teqqim tettkemmil deg tgemmi-ines. Asenfar-a yebna ɣef tezrawt n yiberdan n tutlayt, gar-asen tutlayt tujjya, imeslayen, tasekla tamaynut d ussemres n wawalen, akken ad d-yessumer amawal n waddal yettwasqedcen s tidet deg wennar s tutlayt n tmaziɣt. Aḥric n tesnilest yettnadi ɣef tmuɣliwin tigejdanin n tesniremt(terminologie) d tesniremt tamaynut, yerna yesskanay-d azal n tutlayin timaynutin deg usnefli n tesniremt timaynutin. Tiẓri-ayi tesskanay-d belli, deg tmenḍawt n tussna d waddal, asnerni n wawalen d ayen ilaqen i uɛiwen n tɣawsiwin d teknolojiyin timaynutin. Imeẓla n usnulfu n yimeslayen, am usseqdec n yimeslayen, asuqel, asnulfu n yimeslayen imaynuten d usnerni n tmesliwt, d ayen yesɛan azal akken ad temhez tutlayt.Item Tasleḍt n yiwudam deg wungal "Leɣruṛ n ṭṭmeɛ" n Sadek AMIRAT(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) MERBOUTI Hayat; MOHAMMEDI AmalTazrawt i nga asentel-is d taṣleḍt n yiwudam deg ungal n Sadek AMIRAT, axeddim-a nebḍa-t ɣef sin n yixfawen, ixef amezwaru yettmeslay-d ɣef tewsit n wungal s umata, nefka-d deg-s akk tibadutin n ungal, syin ɣer-s nehder-d s telqay ɣef umezruy aqbayli d melmi idyeffeɣ wungal amenzu, d umyaru aqbayli yuran s tmaziɣt, amek tennarna tuɣal seg timawit ɣer tira. Nufa aṭas n wungalen yettwarun s teqbaylit, yal tallit tesεa imyura-s, daɣen ddeqs n wungalen i yettwasuqlen ɣer tmaziɣt , syin newwi-d awal ɣef wungal unti nebder-d akk timyura tiqbayliyin, deg taggara n yixef nefka-d kra n tulmisin yesεa wungal aqbayli. Ihi ad nuɣal ɣer yixef wis sin iwumi nsemma taṣleḍt n yiwudam,deg-s nefka-d tibadutin n uwadem, imi deg ungal «Leɣruṛ n ṭṭmeε», amaru yefka azal meqqren i yiwudam,nemmeslay-d ɣef umgired yellan gar uwadem d umdan, nefka-d iḥricen n wungal. Nessaweḍ ad nexdem taṣleḍt i yiwudam yellan deg ungal, nekkes-iten-id akk akken ten-id-yebder umaru seg tazwara armi d taggara, nessaweḍ daɣen ad nefreq gar yiwudam igejdanen, d yimazzayen, nefka-d tabadut n uglam d leṣnaf-is, nemmeslay-d ɣef uzenziɣ amesgan n Greimas, akked uzenziɣ n teṣleḍt tasnazmulant n uwadem ilmend n Philippe HAMON, Nessaweḍ deg teṣleḍt-a ad negzu belli, amaru yesnerna tasiwelt n wungal-is anda yeḥseb awadem d tigejdit deg lebni n teḥkayt-is, deg waya nezmer ad d-nini d akken nessaweḍ ad d-nerr ɣef yisteqsiyen n tmukrist, d akken iwudam bḍan d leṣnaf llan igejdanen, llan imazzayen. Deg waya, ad naf d akken turda tis kraḍ id-nefka deg umezwaru ameskar yessemres kra n yismawen yexḍan timetti-nneɣ acu kan sya ɣer sdat nezmer ad ten-naf deg wul n tmettinneɣ tṣeḥḥa, imi d tidet ismawen-agi n tmura tiberraniyin kecmen-d s waṭas ɣer tmurt n leqbayel amedya: Mayva, Arial…atg, d ddeqs n yismawen nniḍen i yellan.Item Etude comparative du lexique des plantes médicinales dans deux régions de Tizi-Ouzou M'kira et Abizar. Analyse morpho sémantique(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) HAMTACHE Kenza; HAMTOUCHE LydiaDi taggara ad nini dakken imɣan n usejji sɛan azal amqran ladɣa di temnaḍt n leqbayel. Ihi deg unadi aki neɛreḍ ad d nejmeɛ amawal n yimɣan n usejji deg snat temnaḍin n leqbayel (m’kira, abizar), d wacu iwumi i tesxdamen, mi id nejmeɛ ammud aki nexdem –asen tasleḍt. Leqdic -aki yebḍa ɣef sin n yiḥricen : ixef amzwaru d tasleḍt tasnamkit, d ayen yaɛnan assaɣ n umyellel (amttawi, amettwawi) Assaɣ n ugdazal d tenmgla (takenwa, tanmgla), d tugniwin n uɣanib neɣ abeddel deg unamek n yisemawen. Ixef wis ssin : d tasleḍt talɣawit, neɛreḍ ad nmud talɣa n wawal –aki : awalen iḥerfiyen (azar, asalaɣ, tiwsatin n yisem.).Asuddem, asuddes, d wawalen ireṭṭalen, nufad d akken isemawen aki n imɣan kkan-d ama seg talɣa-nsen, tiɣmi neɣ Di taggara n ukatay aki, nessaram ad yili unadi ama ktar ɣef wayen yaɛnan amawal-aki n yimɣan n tujjya acku d asentel yesɛan azal, ur yettfak ara … Nessaram anadi nniḍen ad nehder ɣef wamek inezmer ak ansaxdem imɣan-aki,daɣen ilaq ad nini d akken nekni nemuded iwacu iwumi lhan yimɣan aki neɣ lfayda –nsen,maca d aɣen llan aṭas n yimɣan aki ,neɣ lfayda –nsen.maca daɣen llan aṭas n yimɣan yettḍurun ,ilaq ad nesaxdam imɣan aki s lḥdran…..Item Tasleḍt n yiwudam deg ungal « Tfuk ur tfuk ara» n Ḥusin Luni(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) BELKESSA Ahmed; LOUNI FatahDeg tezrawt-nneɣ neɛreḍ ad d-nexdem tasleḍt i wungal n Ḥusin Luni “Tfuk ur tfuk ara” i yesɛan 72 n yisebtaren, deg-s neɛreḍ ad nefk tiririt ɣef yisteqsiyen id nefkka deg tezrawt-nneɣ, imi leqdic-nneɣ yewwi-d ɣef yiwet n tewsit tamaynut n tsekla deg tira n wungal, iwakken ad yeṣṣiweḍ unelmad ad yexdem tazrawt lqayen i wungal, ilaq-as ad yesɛu allalen n usefruri n unagraw n uwadem yettwaknan i umeskar ɣef yiḥricen d yiferdisen. Tarrayt i ɣef nebna leqdic-nneɣ d tarrayt taseklant, nesseqdec tarrayt n philipp hamon ɣef tesleḍt n yiwudam, deg-s ad nessexdem meṛṛa timiḍranin d wamek iselleḍ uwadem i wakken ad negzu ugar, awadem i yessemres Ḥusin Luni deg ungal-is. Deg tezrawt-nneɣ amahil nebḍat ɣef sin n yixfawen, yal ixef newwi-d awal fell-as, deg yixef amezwaru iwumi nsemma “awal ɣef ungal aqbayli” nefka-d agzul n wungal “tfuk ur tfuk ara “, syin akkin neɛreḍ ad d-nefk kra isallen ɣef umaru Ḥusin Luni , ama dayen yerzan tameddurt-is d leqdic-is akk deg unnar n tsekla d wayen yura n wungalen. daɣen nesbadu-d ungal s umata, nefkka-d tibadutin n wungal ɛla ḥsab n yinagmayen d yidlisen, syin akkin nxedmed tulmisin n tewsit-agi s umata, ayagi yeṣṣaweḍ-aɣ ad nemeslay ɣef ungal unti d wungal aqbayli d tlalit d talliyin i ɣef id iɛedda. ɣef anect-agi id nefren ungal n Ḥusin Luni” Tfuk ur tfuk ara”. Deg yixef-agi wis sin n tesleḍt n yiwudam deg ungal n Ḥusin Luni “Tfuk ur tfuk ara”d ixef anda id nesbadu deg tazwara awadem syin akkin nefka-d leṣnaf n uglam i yessexdem umaru deg ungal-is, ama d aglam n tfekka, ama d aglam n ṭbiɛa, diɣen neɛreḍ ad d-nekkes tiwuriwin n yiwudam d lewsayef-nsen ilmend n yimedyaten, d wamek iten-issexdem umaru deg ungal-is. nerna-d tukksa n leṣnaf n umsawal, nufa-d dakken deg wayen yeɛnan amsawal d aniri iban-d s telqay s usexdem n yimedyaten udmawanen “Netta, Nettat...”. S umata nezmer ad nini s ugemmuḍ uɣur neṣṣaweḍ deg tezrawt-nneɣ ɣef tesleḍt n yiwudam deg ungal “tfuk ur tfuk ara”, awadem d aferdis agejdan yesɛan azal d ameqran deg useddu n yineḍruyen n teḥkkayt ɛla ḥsab n twuri-nsen daxel n teqṣiḍt. deg ungal-agi ḥusin luni yefkka-asen azal d ameqran i yiwudam deg ungal-is, meṛṛa iwudam issexdem sɛan assaɣ ɣer tmetti taqbaylit. Xas ulamma yennulfa-d wungal amaynut,war iwudam lameɛna awadem yesɛa azal daxel n teḥkkayt.Item Étude Morphologique et Sémantique des noms de plantes Médicinales dans la région de Draa El Mizan Wilaya de Tizi-Ouzou(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) BELHOUT LyndaDi tazwara n ukatay nebda anadi ɣef yemɣan n usejji di temnaḍṭ n Draɛ El Mizan, anda id wwi-ɣ azal n 106 n yismawen n yemɣan i sexdamen di temnaḍtagi. Amahil-agi yebḍa ɣef sin yeḥricen: Aḥric amenzu: Deg uḥric-agi neṭṭef 106n yismawen n wadeg nexdem-asen tazrawt talɣawit id-nejmeɛ di temnadṭ n Draɛ El Mizan, anda d nufa-d belli isem yezmer adisɛu aṭas n talɣiwin maci yiwet kan, isem yezmer ad yili daḥerfi izmer ad yili d uddis, nufa-d daɣen kra n yismawen imerḍilen ama si taɛrabt ama si tefransist, imiren neṭṭef isem-awen-agi neksas-d asalaɣ akked uẓar , yal isem nenna-d tawsit-ines , amḍan akked waddad-is.. Aḥric win sin: Nexdem tazrawt tasnamkit nefka-d anamek i yismawen-nni i dnejmaɛ syen akin, nufa-d belli llan yismawen icudden ɣer tizeḍt, wiyeḍ cuden ɣer tesmem, ar terzeg…atg. Ɣer taggara n wahil-agi ad nini nessaram ad yili nefka-d tiririt iwatan ɣef isteqsiyen id-nefka di tazwara, am wakken daɣen neṣṣaweḍ ad naf imɣan n usejji sɛan assaɣ ɣer ugama anda imɣaren n temnaḍt n Draa El Mizan mazal-it-n sexdamen-ten di tuddert-nsen. Imi d aggaruj aqdim i ɣef tteḥbibiren ar tura. Daɣen yal yiwen yelha ad yissin imɣan ijdiden si temnaḍt ɣer tayeḍ, awin yufan yal amdan ad yaεred ad inadi ɣef imɣan-agi.Item Étude des formes de communication entre les migrants kabyles et leurs familles restées au pays(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) BEKHTI KenzaAnadi-ya yewwi-d ɣef talɣiwin yemgaraden n teywalt gar yiminigen iqbayliyen d twaculin-nsen yeqqimen di tmurt n Lzayer. S uslummes ɣef tallit n tnazant n wass-a. Tazrawtagi iswi-s d afham n wamek i d-glant texxamin-agi s tezrirt n wassaɣen n twacult, Ladɣa tid yellan gar yirgazen, i yezgan ttinigen, akked tlawin i d-yeqqimen di tudrin-nsent di tmurt n leqbayel. Tasleḍt tettili-d s wudem anmetti, adelsan d tnefsit n teywalt-agi, I d-yettawin tafat i yiṭabuten d yicqirrwen icudden ɣer unerni n ttawilat itiknulujiyen. Amnaḍ n yinig aqbayli, d inig i t-id-yewwin ɣer fransa, I d-yeddan ɣef tikkelt s ssebbat tidamsanin d tsertiyin. Wid ixesren, fernen-d d annar n tɣuri, Ttgensisen-d imedyaten n temɣiwanin tiqbayliyin s umezruy ɣezzifen n yinig. Tazrawt-agi tettekka ɣef tnagiwin i djemɛen deg yidiwenniyen akked yiminigen d twaculin-nsen, Imi aṭas n wuguren i d-yettmagar deg unekcum ɣer teftarin yuran neɣ ikalasen i yesɛan azal meqqren. Anadi ad d-yeglu s unerni n ttawilat n teywalt i ssexdamen yiminigen i wakken ad qqimen deg unermes akked twaculin-nsen. Seg yiznan i d-yettwabedren seg yimi ɣer umeẓẓuɣ, ɛeddi-d ɣef tebratin, tikasiḍin n umeslaw, Atiligṛam, d melmi kan i d-yewweḍ tilifun d yiẓeḍwa inmettiyen. Tamhezt-agi teskan-d belli ma yella tiknulujiyin timaynutin sehlent anermis, Ur tent-terri ara tmara ad frunt akk uguren n teywalt. Ladɣa iṭabuten i d-yezzin i teywalt n tlawin, Xas akken sselhan ttawilat itiknikanen. Di tmetti taqbaylit n tmurt, zgan ttujerden deg yimbaɛaden-agi. Ladɣa tikwal ttemyarunt s tira akked yirgazen-nsent yettinigen, Ha imi tilawin s timmad-nsent ur sɛint ara ttawil akken ad d-rrent s wawal yelhan, Meḥsub tineggura-ya ugint ad awḍent ɣer tebratin, Yezga ɣef sebba n lexṣaṣ n leqraya. Tban-d daɣen tezrawt belli anerni n ttawilat n teywalt ur yerriz ara akk iṭabuten inmettiyen. Xas akken ifecka atraren am tiliɣri n ufus akked internet sehlen i ubeddel, Ur ttaǧǧan ara adiwenni usrid, yeldi gar yiɛeggalen n twacult. Ladɣa i tlawin. Xas akken tiregwa n teywalt gar yiminigen d twaculin-nsen mnernant s wazal-nsent, Mazal ur ssawḍen ara ad ṭṭfen amkan n tbaɣurt d tnekkit n temyigawt i d-iqublen udem ɣer wudem. Iṭabuten inmettiyen, ladɣa wid icudden ɣer teywalt n tlawin, Qqimen-d wuguren imeqqranen i uslelli n tidet n wawal di tmetti taqbaylit. Tamlilt n tetiknulujiyin timaynutin deg usatal-a d tin yettmalahen : Ssishilen inbeddalen, meɛna ur ssawḍen ara ad d-awin tiflukin tidelsanin yeɣzan s telqey.Item Tamedyazt n tmeṭṭutn At Wagenun, Tasleḍt tamesɣanibt(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024-09) KHERMIMOUNE AdelƔer taggara n umahil-agi nnaɣ nessaweḍ nejmeɛ-d ammud n yisefra n tmedyazt n temeṭṭut taqbyalit n At Wagenun ( azuzen, aṣerqes, acewwiq, amɛezber, tibuɣarin, urar, lemdaḥ adyani, adekker ). D ayen ilaq ad yissin umeɣri d tulas n tallit-agi iwakken ad seḥbibren-t fell-as, acku d ayen yebdan yettruḥu deg yidles-nnaɣ . Deg yixef amezwaru nessaweḍ nemmeslay-d ɣef tmedyazt n temeṭṭut s umata, d tin yesɛan aṭas n yisental, Nbder-d daɣen kra n yisental i d-yufraren deg tmedyazt-agi , yal asentel nebder-d tiwsatin-ines d tegnatin n temenna-ines akked imedyaten. Deg yixef wis sin nessaweḍ deg-s nefka-d tibadutin i tugniwin n uɣanib akked tasleḍt tamsɣanibt i yellan deg wammud n yisefraI d-nejmaɛ deg wannar . Gar tugniwin n uɣanib nufa-d tumnayt, takanit, tassmiddant d tid i seqdacen-t temɣarin deg yisefra-nsent . Ɣer waya nezmer ad d-nini belli tamedyazt n teymmatt d tin i d-yufraren s telqayet deg tugett n yisefra, acku tameṭṭut taqbylit tessemras-it aṭas deg tudert-ines ɣef waya deg wannar nejmeɛd tugett n yisefra ɣef ṣṣenf-agi. Ad naf akken issefra n tudrin leqbyel mucaɛen si temnaḍt ɣer tayeḍ, acku di tallit-agi nnaɣ zwaǧ si temnaḍt ɣer tayeḍ maci am zman aqdim si taddart ɣer tayeḍ .D aya i-yeǧǧan isefra mucaɛen akked tawilat n internet . Ɣer taggara nessaweḍ nesbgen-d, d akken turdiwin i d-nefka deg uḥric amezwaru d uḥric wis sin n umahil n unadi-nnaɣ . Ɣef waya nezmer ad d-nini belli tamedyazt n teymmatt d tin i d-yufraren s telqayt deg yisefra acku tameṭṭut taqbylit tessemras-it aṭas deg tudert-ines ɣef waya deg wannar nejmeɛ-d tuget n yisefra ɣef ṣṣenf-agi. Di leqdic agi nnaɣ ɣef usentel-agi ad nini annar n temdyazt d win wesiɛen aṭas, d agerruj ameqqran swyes ara nefhm timetti taqdimt . Ssaramaɣayen i xedmeɣ ad yili d asalu yettwanejren i tezrawin i d-iteddun tid yecban .Item Tasleḍt tasentalant i wammud n ccnawi d tmezgunin n ṛṛadyu n Aɛmer Uḥadda d Aɛmer Uyeɛqub(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024-09) BOUYAHIA Sarah; CHABI DjamilaDeg tezwert tamatut nemmeslay-d s umata ɣef tsekla taqbaylit amek i tella d wamek i tennerna. Syin nerra lwelha-nneɣ ɣer snat n tewsatin n tsekla i yeṭṭfen amḍiq s wazal-is di tizi n wass-a, tigi d ccna akked umezgun. Sakin nekcem ɣer unnar n tẓuri anda i d-nemlal sin n yinaẓuren iqbayliyen iqburen wid i d–yezwaren d imenza, acku ayen i xedmen nutni ama deg ccna neɣ deg umezgun n ṛṛadyu yella seg yiseggasen n 40 d asawen, imi tura ɣas akken mmuten yerna ɣlin di tattut daɣen uɣalen ur ten-id-ttadren ara lameɛna agerruj i d-ǧǧan di tsekla taqbaylit mazal-it yedder ar ass-a. Ihi wigi d Aɛmer Uḥadda d Aɛmer Uyaɛqub. Sakin ma yella nezzi-d ɣer beṭṭu n tezrawt-nteɣ ad tt-naff tebḍa ɣef kraḍ n yixfawen, ixef amezwaru d win i d-yewwin awal ɣef tudert n Aɛmer Uḥadda d Aɛmer Uyaɛqub d umecwar-nsen deg unnar n tẓuri, imi deg-s nessekfel-d ayen i xeddmen deg tallit ideg ddren, daɣen nemmeslay-d cwiṭ ɣef wayen yerzan tuder-nsen amek i llan d wamek armi i wwḍen akken uɣalen d inaẓuren. Deg yixef Wis sin, nebda-d ameslay ɣef tmedyazt s umata, syin nekcem deg tesleḍt tasentalant i wammud-nni n ccnawi i d-nejmeɛ ama d win n Aɛmer Uḥadda neɣ win n Aɛmer Uyaɛqub. Imi ɣer taggara n yixef-agi nessaweḍ nesuffeɣ-d kra n yisental iɣef i d-mmeslayen deg ccna-nsen, d ayen aɣ-yeǧǧen ad d-nini d akken llan kra n yisental icerken Aɛmer Uḥadda d Aɛmer Uyaɛqub am usnetel n: laman, tagmatt, maca yal yiwen yessemres aɣanib it-iwatan. Ixef aneggaru, d win yerzan amezgun aqbayli s umata, sakin nefren-d deg-s amezgun n ṛṛadyu, imi inaẓuren Aɛmer Uḥadda d Aɛmer Uyaɛqub ticqufin i xeddmen d tid yerzan amezgun n ṛṛadyu. Seg wammud-nni n tmezgunin i xeddmen nefren-d Kan snat n tecqufin negga-asent tasleḍt tasentalant. Ɣer taggara n leqdic-a s umata ad nili nessaweḍ ad d-nefk tiririt ɣef tmukrist i d-yewwin ɣef tmeddurt n Aɛmer Uḥadda d Aɛmer Uyaɛqub d leqdic i xedmen deg umecwar-nsen anaẓuran i d-yebdan seg yiseggasen n 40 ama deg wayen yerzan ccna neɣ amezgun n ṛṛadyu. D ayen i aɣ-yessawḍen ad nexdem tasleḍt tasentalant i kra n tezlatin-nsen, imi yal anaẓur nefren-as-d 10 n isefra-ines, nerna-d daɣen snat n tmezgunin n ṛṛadyu. Menbeɛd mi i d-nessufeɣ isental iɣef i d-wwin akk s umata nessaweḍ ad d-nerr ɣef usteqsi i d-nefka di tazwara. Imi nufa-d d akken isental-nni iɣef i d-wwin deg yiseggasen 30-40 di tallit anida i ddren mazal-iten ar ass-a Aɛmer Uḥadda d Aɛmer Uyaɛqub d sin n yinaẓuren iqburen n teqbayli, d wid yessawḍen ad cnun ɣef waṭas n yisental yemgaraden, wa ad d-fken tidmi-nsen fell-asen, ama deg yisental yeqqnen ɣer tmagit, timetti, amezruy, ddin d waṭas nniḍen. Ihi nekunti nekkes aɣebbar ɣef wayen xedmen akken ad ten-issinen tsutiwin i d-iteddun. Gar yiḍeli d wass-a s timawit d tira tamaziɣt telḥa-d amecwar iwakken ad tebnu azekka. Macca ɣas ulama seg yiseggasen n 40 i d-neqqar d akken tufrar-d tsekla tamaziɣt ama deg wayen yerzan amezgun, tullist, ungal…maca ilaq ad ttuɣal tejmilt d tameqqrant i sin-agi n yinaẓuren Aɛmer Uḥadda d Aɛmer Uyaɛqub axaṭer wigi nezmer ad d-nini llan seg yiseggasen n 40. D acu Kan timetti tettu-ten, arnu ɣer-s tajmilt s wazal-is i Ccix Nurdin d Ben Ḥanafi imi limer maci d nutni ṛṛadyu tis snat ass-a ur tettili ara ama deg wayen yeɛnan: amezgun, ccna, iḍrisen, tidwilin d wayen nniḍen. Ihi nessaram sya ɣer sdat ad yili leqdic nniḍen d ikatayen nniḍen ɣef tesleḍt n wammud-agi n tecqufin-agi n umezgun s telqay d wayen yerzan ccna daɣen, imi werǧin nufa yella win ixedmen fell-asen uqbel deg ugezdu.Item Étude comparative de la productivité et la formation des noms d’instrument dans trois dialectes berbères (Kabyle, Maroc centrale, et Touareg)(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) DERBOUZ Sadia; MECHERI DjedjigaTamaziɣt ur telli d yiwet n tutlayt yeddukklen, maca d ammud n tentaliwin n Tefriqt n Ugafa : taqbaylit, tatergit, tamẓabit, tacelḥit, tarifit, tamaziɣt n waṭlas Alemmas...atg.. Aṭas-aya, tamaziɣt tella tedder s timawit. D acu kan, deg tmerwin n yiseggasen-agi ineggura, llan-d wussisen imeqqranen i lmend n wesnerni n tira d usebɣes n tutlayt-a. tamaziɣt mazal ttmeslayen-tt imelyunen n yimdanen deg Lmerruk, Lzzayer, Libya, Tunes, Nijer, Mali d Muriṭanya. Akken ad yaleɣ wawal deg tmaziɣt ilaq ad nessemlil sin n yisegran: aẓar d usalaɣ. Leqdic-nneɣ yella-d ɣef unagraw n usuddem (système dérivationnel) n yisegran-agi deg yisem n tigawt deg kraḍ n tantaliyin n tmaziɣt (taqbaylit, tatergit n ahaggar akked tmaziɣt n waṭlas alemmas), newwi-d azal n 301 n yiẓuran i icerken ger tantaliyin-agi. Ammud i d-newwi nekkes-it-id deg kra n yimawalen n tmaziɣt am : le dictionnaire Kabyle- Français (parlers des At-Manguellat, 1982) par J.M. Dallet,le dictionnaire (lexique Français-Touareg, 1907) par Cortade, le dictionnaire Tamazight- Français (parlers du Maroc Central, 1991) par Miloud Tayfi, le dictionnaire Touareg-Français (dialecte d‟Ahaggar, 1951) par le père Charles de Foucauld. Akatay-nneɣ nebḍa-t ɣef sin yixfawen : Ixef amezwaru n unadi-nneɣ yeskan-d tazrawt taẓrayant i yebḍan ɣef kraḍ n yiḥricen yemgaraden. Deg uḥric amezwaru, nmuqel ɣer untali (dialectalisation) n tutlayt tamaziɣt, nessezrew-d anda i tella yal tantala. Syin akkin aḥric wis sin ɣef uttwiɣi n yiẓuran deg tmaziɣt, yella-d daɣen ɣef lebni n wawal n tmaziɣt, yessefhem-d iferdisen-is (aẓar, asalaɣ, ..) akken ad nefhem amek ttwaxelqen d wamek ttnernin wawalen n tmaziɣt. Ma d aḥric wis krad, d asmekti ɣef kra n wawalen igejdanen : amyag ; isem, aẓar, asalaɣ…yewwi-d daɣen ɣef usnulfu n wawalen imaynuten deg tmaziɣt, ladɣa ismawen n tigawt. Ixef wis sin iswi-ines d tasleḍt n yismawen n tigawt i d-yekkan seg yiwen uẓar deg kraḍ n tentaliwin n tmaziɣt yemgaraden (taqbaylit, tatergit n Ahaggar d tmaziɣt n waṭlas alemmas). S userwes n yisulaɣ yettwasqedcen deg yal yiwet seg tentaliyin-a. Deg yixef wis sin d tasleḍt n wammud : deg tazwara ad nwali amgired n yisem n wallal di tantaliyin ( teqbaylit , tatargit, tamaziɣt n watlas alemmas). Deg wayen yerzan Anamek kan meḥsub asalaɣ ur yesɛi ara azal amdya: abelyun, afḍisa, aqabac ... ,Sakin neksed isemawen wallal wid yesɛn aslaɣ yesɛ azal d unamek amdya : asagem , azduz,amger... Nessaweḍ ad d-ngemmi azal n 301 n yismawen n wallal , nebḍaten ɣef kraḍ n tantaliyin ,deg taqbayli nufad (146) n yismawen ,(91) d tatargit ,(64) d tamaziɣt n watlas alemmas. Ihi ɣer taggara, ad d-nini gar tentaliyin-a, teffeɣ-d tentala taqbaylit i uɣur nufa tuget n isemawen n wallal . Ma nerra tamawt-nneɣ,ad naf xas akken wessiɛet aṭas tamazɣ ɣas akken tamaziɣet tebḍa ɣef waṭas n tantaliyin ,tutlayet ad teqqim d yiwet, yal tantala tesɛa aẓar ɣer tantala nniḍen.